Det är alldeles för svårt.
Jag fattar inte.
Klump i halsen.
Varför kan jag inte bara prata på som alla andra?
Måste jag vara den tysta?
Ingen som någonsin kommer att förstå mig.
På något vis har jag stängt in mig i mig själv.
Ensamt.
Tryggt.
Men förjävliga tråkigt.
Jag vill prata.
Men skulle någon lyssna?
Skulle någon förstå mig?
Jag är så rädd för att misstolkas och bli utskrattad.
Kan inte skratta tillbaka åt det längre.
mitt hjärta har öppnats.
Jag tar åt mig.
Som en tvättsvamp.
Det känns inte bra. Något är fel.
Klump i halsen.
Varför kan jag inte bara prata på som alla andra?
Måste jag vara den tysta?
Ingen som någonsin kommer att förstå mig.
På något vis har jag stängt in mig i mig själv.
Ensamt.
Tryggt.
Men förjävliga tråkigt.
Jag vill prata.
Men skulle någon lyssna?
Skulle någon förstå mig?
Jag är så rädd för att misstolkas och bli utskrattad.
Kan inte skratta tillbaka åt det längre.
mitt hjärta har öppnats.
Jag tar åt mig.
Som en tvättsvamp.
Det känns inte bra. Något är fel.
Kommentarer
Postat av: Eliiiiiiiin
för mig kan du öppna dig fanny!
jag lyssnar alltid och jag kommer verkligen inte skratta ut dig, och det kommmer ingen annan göra heller!
<33
Postat av: Anonym
<3
Postat av: Elin
Fanny bara säg till vännen, finns alltid vet du ju !
Trackback
