Myowntruth

Förlåt för att jag är så töntigast i världen.
Förlåt för att jag så lätt blir seriös.
Förlåt för att jag ens kom in i ditt liv.

Vi behöver ett break.
Ett rejält sånt.
Liksom en time-out.



Och jag börjar bli trött på att du bestämmer så jävla mycket.
Va inte sådan, gör inte så. Gör som mig, det blir bäst så.
Yeah right. Försvinner jag har du bara en person kvar.
Och om han försvinner? Du brukar ju vara jäkligt bra på att förstöra dina förhållanden.
Då har du ingen kvar.
Jag kommer inte höra av mig mer.
Du får mig bara att må dåligt.
Du säger att du lyssnar, men egentligen gör du inte det.
JAG BLIR SÅ JÄVLA BESVIKEN!
Finner inga ord. Ordlös skulle du kalla mig.
Förtvivlad skulle jag kalla mig.
Vem fan är bäst?


Dethär med att vara själv och städa, Ingen bra idé.
Inne på den fjärde veckan, så har jag nu börjat utveckla knasiga tankar.
De smarta gjordes första och andra veckan.
Den tredje bara flöt förbi.
Jag börjar bli trött på mina tankar.
Behöver ventilera för någon.
Men finns ingen att ventilera för nu.

Det kanske är enda lösningen, fast jag vill inte tillbaka.
Att prata med en psykolog är det värsta, men troligtvis något jag behöver.
Fan också!

Kvällstanke.

Mår illa.
Från huvudet till tårna.
Vet inte riktigt vad jag ska göra?

Vägrar äta.
Det går inte ner.
Du fick mig att sluta äta emellanåt.

" Fin kropp"
Tankar som snurrar. Jag hade inte ätit riktigt på två dagar.
Hade det hänt något speciellt med den?
Är den fin nu?
Äter inte riktigt, kanske en macka eller två.

" Du är den snyggaste jag vet"
Inte ätit på tre dagar.
Kanske håller jag på att bli snyggare?

Allt jag ville ha var dig.
Jag gav upp maten emellanåt.
I alla fall varje gång innan jag skulle träffa dig.
Börja röka, då kände jag mig inte så hungrig.
Full blev jag snabbt på ett glas vin om jag ville det.

Jag ser dig strula med någon annan.
JAG räckte inte till.
För tjock? För ful?

Beställde klipptid.
Bestämde mig för att jag skulle göra en makeover för att duga för dig.
Fortsatte svälta mig själv ibland, i hopp om att du skulle se mig.
men det gjrode jag inte.

Du vägrade sluta vara med andra tjejer.
Du vägrade.

Jag kunde inte stå emot längre.
Jag var tvungen att göra något, få ett slut på mitt lidande.
Det gör fortfarande ont. Så jävla ont.

Hade du hjälpt mig om jag talat sanningen?
Eller hade du valt någon mindre komplicerad?
Jag var tvungen att göra något där jag själv hade kontroll.
Men du verkar ju må bra.
Det ser jag.
Tur för dig.