Detdär med att se sig själv..
Ikväll tittade jag på ett program.
En tjej som var ganska lång runt 1.82.
Lite smårund var hon också.
på något sätt indentifierade jag mig själv med henne.
Precis som att vi alla långa såg ut likadant?!
Jag frågade min syster:
"Är det sådär jag ser ut?"
Hon tittar frågande på mig.
" Nej Fanny, du är smalare. Överallt."
Där satt jag. Kollade rakt på den bild jag identifierat mig med.
Att det var sådär jag såg ut.
Jag gav mig inte.
"Är det sådär mina ben ser ut?"
"Nej Fanny, de ser inte ut sådär"
Attack. Rakt mot mig.
Varför skulle jag få för mig att jag skulle se ut som henne? Har jag liksom aldrig kollat mig själv i spegeln?
Jag är inte smal på alla ställen, jag är lagom. Jag vill inte vara smalare, men heller inte rundare.
Andra folk kanske tänker annorlunda om mig, men en sak har jag lärt mig under min lärotid och det är att vi alla ser på saker olika. Och det är bara att acceptera. Men jag ska aldrig behöva försvara mig mot någon annan än mig själv.
Jag accepterar. Jag har mött det jag trodde att jag var och jag var det jag aldrig trodde jag skulle vara.
Ett känsligt ämne och jag förstår.
Men jag hoppas jag vågar öppna mina ögon för det som är verkligt nu och släppa det gamla.
Good night.
